Snart är det dags!
Studenten närmar sig med stormsteg, 21 dagar kvar. Helt ofattbart!
Första dagen på Åkrahällskolan var ett nytt steg in i mitt liv. Tre år har jag spenderat där med hårda studier, duktiga lärare och lärt känna en hel del nya människor. Några av dem hoppas jag blir vänner för livet. Tre år som har förändrat mitt liv totalt. Från att ha varit den blyga tjejen som inte hade något att säga till om och att idag ha utvecklats till den som vågar ställa sig upp och säga ifrån, skaffat sig mod och vilja. Ibland tänker jag tillbaka till livet och ger mig själv en klapp på axeln för jäklar vad jag har kämpat i mitt liv. Utvecklats till något jag aldrig trodde jag kunde uppnå och då är detta bara början av livet... helt otroligt!
Ja, jag ska skryta med mig själv för jag är nöjd. Jag är jävligt nöjd med vad jag har åstadkommit under mitt liv såhär långt. Jag har gjort misstag, som en människa ska. Jag har lärt mig, som man ska. Jag har levt vidare och försökt att njuta av livet då och då, precis som man ska. Så jag har rätt att skryta, för jag är den jag är och jag känner mig nöjd. Jag vill utvecklas till det bättre hela tiden och tar små steg i taget, ibland fram och ibland tillbaka men livet är en berg- och dalbana. Inte många jag känner idag vet om min bakgrund och vad jag har fått uppleva, bra eller dåligt men jag ångrar det inte. Jag lever.
Första dagen på Åkrahällskolan var ett nytt steg in i mitt liv. Tre år har jag spenderat där med hårda studier, duktiga lärare och lärt känna en hel del nya människor. Några av dem hoppas jag blir vänner för livet. Tre år som har förändrat mitt liv totalt. Från att ha varit den blyga tjejen som inte hade något att säga till om och att idag ha utvecklats till den som vågar ställa sig upp och säga ifrån, skaffat sig mod och vilja. Ibland tänker jag tillbaka till livet och ger mig själv en klapp på axeln för jäklar vad jag har kämpat i mitt liv. Utvecklats till något jag aldrig trodde jag kunde uppnå och då är detta bara början av livet... helt otroligt!
Ja, jag ska skryta med mig själv för jag är nöjd. Jag är jävligt nöjd med vad jag har åstadkommit under mitt liv såhär långt. Jag har gjort misstag, som en människa ska. Jag har lärt mig, som man ska. Jag har levt vidare och försökt att njuta av livet då och då, precis som man ska. Så jag har rätt att skryta, för jag är den jag är och jag känner mig nöjd. Jag vill utvecklas till det bättre hela tiden och tar små steg i taget, ibland fram och ibland tillbaka men livet är en berg- och dalbana. Inte många jag känner idag vet om min bakgrund och vad jag har fått uppleva, bra eller dåligt men jag ångrar det inte. Jag lever.